snälla jag vill inte höra mera

Vad gör jag när jag inte kan fokusera tankarna?
Vad gör jag när verkligheten är för jobbig att uppleva?

Jag flyr. In i en bok. In i en annan verklighet där jag slipper mina egna bekymmer.

Men böcker tar slut. Det gör inte mitt liv. Mitt liv tar aldrig slut, för jag kommer aldrig uppleva den dagen jag dör.


En tanke (Tänk om man bara kunde radera gamla människor ifrån sitt liv, tänk hur mycket lättare det skulle bli. All smärta, alla dåliga minnen, alla goda minnen, allt det där skulle försvinna och man skulle inte må dåligt av det. Fast om det nu verkligen var såhär så skulle man ju göra samma sak om och om igen och samma smärta skulle ändå finnas där hela tiden, så det är bara en destruktiv tanke. Men det skulle ju vara så skönt ändå, det skulle vara så underbart. Jag vill hitta en människa som jag kan göra alla misstag som det går med, men som ändå håller fast vid mig. Finns det sådana människor? Nej, såklart det inte finns. Fast det finns förstås en möjlighet om att kunna lära av varandra och på detta sätt hålla fast vid varandra, men det är förstås bara fantasier)

En destruktiv tanke (Allting tar slut och du är oförmögen att göra någonting åt det)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0