cocacolacowboys

Det verkar som jag har förlorat förmågan, haha. Jag fick höra det igår. Magin finns inte längre i min atmosfären och jag kan inte använda den efter min vilja. Jag kan inte längre göra om tankar till meningar och ord, den förmågan är förlorad. Jag kan inte längre fokusera mina tankar på en sak. Fast är det en sådan stor förlust? Jag vet inte. Jag saknar inte den tiden då jag kunde fokusera mina tankar. Det var en tid som var så kaotisk, men jag hade en sak vid den tiden. Något att hålla fast vid. Jag kunde hålla fast i en klippa även om stormen piskade runt mig. Hur ont det än gjorde så höll jag fortfarande fast  om den klippan, men nu är det annorlunda. Nu är det jag som är stormen. Det är jag som sprider förstörelse där jag går fram och mina tankar bidrar inte till någonting. Den där känslan att vara behövd existerar inte längre, för där stormen härjar fram ska människor och tankar fly. Ingen kan hålla andan, eftersom jag har sugit bort all luft. Det finns ingen mark att stå på, för grunden har sedan länge piskats bort av den fruktansvärda stormen.

Fast allt det där är ju bara skitsnack egentligen. Egentligen så har jag alltid varit stormen och det är mig själv som jag har härdat i hårda väder. Jag har skapat och format min egen miljö och därför är alla mina problem och misstag mina egna görningar. Det finns således ingenting att skylla på. Ingenstans att ta betäckning.


hahahahahahahahahah patetiskt försök, patetiskt försök, du har ingenting att skriva om





Okej jag försökte men jag har verkligen ingenting att skriva om. Det verkar som om jag har förlorat förmågan, hahahahahahahhahahahahahahahahahaha


(ja det var menat så)



(Skriv för din egen skull och inte för andras. Du borde ha lärt dig vid det här laget. Det är du som sätter gränserna. Det är du som målar världen i svartvitt, eftersom det inte finns några färger att måla med. Åh du är en sådan konstnär)





hhahahahahahaha (och det känns så bra igen)