ant

/Den där kroniska tomhetskänslan. Den fyller mig. Du fyller mig med tomhet. Tog det slut? Tog det slut på känslor? Finns det inte längre några vackra tankar kvar? Var tog gemenskapen vägen? Samhörigheten? Den bara försvann. Precis som du gjorde. Du bara försvann. Jag minns inte längre vad du heter. Jag tror förresten att du aldrig sa vad du hette./

(oupplevda minnen, varför minns jag saker som aldrig har inträffat?)






försvinn har jag sagt



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0