Tanke-krig
DET ÄR INTE ÖMSESIDIGT
(och det har alltid varit det största problemet)
DET ÄR INTE ÖMSESIDIGT
(det är alltid jag som ringer dig)
DET ÄR INTE ÖMSESIDIGT
(det är alltid jag som tänker på dig)
DET ÄR INTE ÖMSIDIGT
(det är alltid jag som skriver om dig)
DET ÄR INTE ÖMSESIDIGT
(det är jag som är kär i dig)
DET ÄR ALDRIG ÖMSIDIGT
(det är en illusion)
Realisten : Fredrik, sluta skriva, för det är vad som gör dig olycklig. Sluta fundera. Sluta tänka. Sluta analysera. Sluta fokusera dina tankar. Det är inte livet för dig. Du är värd något bättre. Sluta skriva så kommer du att le inombords igen. Du kommer stå ut med dig själv då.
Pessimisten : Sluta aldrig.
Sandstrand. Jag heter inte sandberg. Strandsand. Strandsatt. På min egen ö. Förlorade. De förlorade.
TANKEVERKSAMHET UPPHÖR. NU ÄR DET SLUT. Fast budskapet förändras hela tiden. För att man ska kunna se i en spegel krävs ljus. Ljus. Vissa ord betonas, andra inte. På träden... Ja jag vet hur det här kommer sluta. Jag känner dragningskraften...växer...varför bryr jag mig ens? Det spelar ändå ingen roll...döda löv.
Den flyktiga tanken: Två drömmar. Det kanske inte betyder någonting, men jag har inte tänkt på henne i flera månader, varför nu? Varför nu? Varför bryr jag mig ? Varför blir jag osäker? Varför vet jag inte vad jag ska säga? Jag vet alltid vad jag ska säga. Nervös? Varför blir jag nervös? Jag blir aldrig nervös. Aldrig, aldrig, aldrig, aldrig.
Analys av det egna jaget: Det kan inte vara kärlek för du vet inte vad kärlek är. Du är mest troligt bara nervös i ditt ihärdiga försök att imponera på den människan. Sluta upp med det, för det betyder inget att betyda något för henne. Det har du vetat i flera månader.
Hennes röst: Du tänker för mycket.
Funderaren: Vilken röst är min riktiga?
Analys av det egna jaget: Den som svarar? Fast inte kan man svara frågor med frågor, då blir det bara fler frågor.
Realisten: Vi lägger ned tankeverksamheten nu.
Analys av det egna jaget: Det är alltid "vi"...
Glasmästaren: Vi bygger en ny värld, där vi lägger en ny och stadig fast grund. En liv där ingenting kan rasa.
Trollkarlen: Eller så skapar vi bara en illusion. En plats där vi kan njuta av den verklighet vi skapar åt oss sjävla. Ingen ångest. Ingen sorg. Bara ändlös lycka.
Evigheten: I livet finns det ingen evighet, för jag övervinner döden.
Hennes röst (alltid lika tydlig): Du tänker för mycket!
Funderaren: Tusen röster, men till vilken ska man lyssna?
Realisten: Den röst som grundar sig i rationalismen.
Logiken (min vän pessimisten): Den röst som du alltid kommer lyssna på, det logiska klinget av uppenbarhet.
Den flyktiga tanken: Knivens egg blixtrar i skenet av ljuset.
Evigheten: Min röst ska höras över alla hav i alla tider.
Kärleken: Kärlekens röst ska ge dig din tröst.
Analys av det egna jaget: Det pågår en maktkamp om vilken röst som är starkast. Den röst med mest makt får styra över Fredrik i tusen dagar och tusen nätter. Må bäste röst vinna!
Evigheten: Det kommer bli en evig kamp om att vinna och ingen röst kommer att få majoritet.
Kärleken: Vi slösar tid, låt mig vinna så kommer Fredrik att bli lycklig.
Den flyktiga tanken: Det är som flugorna på socker.
Logiken (min vän pessimisten): Tyst du flyktiga tanke, vi behöver inte höra din röst här.
Realisten: Fast det går inte att hindra Den Flyktiga Tanken och det borde du veta Käre pessimist.
Glasmästaren: Vi kommer inte gör samma misstag den här gången. Det är sant. Bara vi bygger försiktigt och starkt så kommer det inte rasa. Ni vet att jag talar sant!
Realisten: Det är bara en dåres drömmar, till slut gör man alltid ett misstag och det borde du veta Käre glasmästare, eftersom du har många ärr.
Hennes röst (alltid lika närvarande): Du tänker för mycket.
Evigheten: Vissa röstar har tynat bort, men vissa ska finnas kvar för evigt.
Trollkarlen: Vi vet alla att det bästa för Fredrik är att skapa en illusion utan andra röster än min. På så sätt kommer han kunna trivas och leva lyckligt. Det är så uppenbart men ni andra förstår inte det!
Analys av det egna jaget: Det här tankekriget leder inte någonstans...
Realisten: Det går inte att sluta...
Evigheten: Det kommer att fortsätta i all evighet.
Logiken: Bara en av oss har makt nog att stoppa detta. Att skjuta upp det tills vidare.
Funderaren: Men vem då?!
Jag: JAG. SLUTA NU.
(och det har alltid varit det största problemet)
DET ÄR INTE ÖMSESIDIGT
(det är alltid jag som ringer dig)
DET ÄR INTE ÖMSESIDIGT
(det är alltid jag som tänker på dig)
DET ÄR INTE ÖMSIDIGT
(det är alltid jag som skriver om dig)
DET ÄR INTE ÖMSESIDIGT
(det är jag som är kär i dig)
DET ÄR ALDRIG ÖMSIDIGT
(det är en illusion)
Realisten : Fredrik, sluta skriva, för det är vad som gör dig olycklig. Sluta fundera. Sluta tänka. Sluta analysera. Sluta fokusera dina tankar. Det är inte livet för dig. Du är värd något bättre. Sluta skriva så kommer du att le inombords igen. Du kommer stå ut med dig själv då.
Pessimisten : Sluta aldrig.
Sandstrand. Jag heter inte sandberg. Strandsand. Strandsatt. På min egen ö. Förlorade. De förlorade.
TANKEVERKSAMHET UPPHÖR. NU ÄR DET SLUT. Fast budskapet förändras hela tiden. För att man ska kunna se i en spegel krävs ljus. Ljus. Vissa ord betonas, andra inte. På träden... Ja jag vet hur det här kommer sluta. Jag känner dragningskraften...växer...varför bryr jag mig ens? Det spelar ändå ingen roll...döda löv.
Den flyktiga tanken: Två drömmar. Det kanske inte betyder någonting, men jag har inte tänkt på henne i flera månader, varför nu? Varför nu? Varför bryr jag mig ? Varför blir jag osäker? Varför vet jag inte vad jag ska säga? Jag vet alltid vad jag ska säga. Nervös? Varför blir jag nervös? Jag blir aldrig nervös. Aldrig, aldrig, aldrig, aldrig.
Analys av det egna jaget: Det kan inte vara kärlek för du vet inte vad kärlek är. Du är mest troligt bara nervös i ditt ihärdiga försök att imponera på den människan. Sluta upp med det, för det betyder inget att betyda något för henne. Det har du vetat i flera månader.
Hennes röst: Du tänker för mycket.
Funderaren: Vilken röst är min riktiga?
Analys av det egna jaget: Den som svarar? Fast inte kan man svara frågor med frågor, då blir det bara fler frågor.
Realisten: Vi lägger ned tankeverksamheten nu.
Analys av det egna jaget: Det är alltid "vi"...
Glasmästaren: Vi bygger en ny värld, där vi lägger en ny och stadig fast grund. En liv där ingenting kan rasa.
Trollkarlen: Eller så skapar vi bara en illusion. En plats där vi kan njuta av den verklighet vi skapar åt oss sjävla. Ingen ångest. Ingen sorg. Bara ändlös lycka.
Evigheten: I livet finns det ingen evighet, för jag övervinner döden.
Hennes röst (alltid lika tydlig): Du tänker för mycket!
Funderaren: Tusen röster, men till vilken ska man lyssna?
Realisten: Den röst som grundar sig i rationalismen.
Logiken (min vän pessimisten): Den röst som du alltid kommer lyssna på, det logiska klinget av uppenbarhet.
Den flyktiga tanken: Knivens egg blixtrar i skenet av ljuset.
Evigheten: Min röst ska höras över alla hav i alla tider.
Kärleken: Kärlekens röst ska ge dig din tröst.
Analys av det egna jaget: Det pågår en maktkamp om vilken röst som är starkast. Den röst med mest makt får styra över Fredrik i tusen dagar och tusen nätter. Må bäste röst vinna!
Evigheten: Det kommer bli en evig kamp om att vinna och ingen röst kommer att få majoritet.
Kärleken: Vi slösar tid, låt mig vinna så kommer Fredrik att bli lycklig.
Den flyktiga tanken: Det är som flugorna på socker.
Logiken (min vän pessimisten): Tyst du flyktiga tanke, vi behöver inte höra din röst här.
Realisten: Fast det går inte att hindra Den Flyktiga Tanken och det borde du veta Käre pessimist.
Glasmästaren: Vi kommer inte gör samma misstag den här gången. Det är sant. Bara vi bygger försiktigt och starkt så kommer det inte rasa. Ni vet att jag talar sant!
Realisten: Det är bara en dåres drömmar, till slut gör man alltid ett misstag och det borde du veta Käre glasmästare, eftersom du har många ärr.
Hennes röst (alltid lika närvarande): Du tänker för mycket.
Evigheten: Vissa röstar har tynat bort, men vissa ska finnas kvar för evigt.
Trollkarlen: Vi vet alla att det bästa för Fredrik är att skapa en illusion utan andra röster än min. På så sätt kommer han kunna trivas och leva lyckligt. Det är så uppenbart men ni andra förstår inte det!
Analys av det egna jaget: Det här tankekriget leder inte någonstans...
Realisten: Det går inte att sluta...
Evigheten: Det kommer att fortsätta i all evighet.
Logiken: Bara en av oss har makt nog att stoppa detta. Att skjuta upp det tills vidare.
Funderaren: Men vem då?!
Jag: JAG. SLUTA NU.
Kommentarer
Postat av: Ja vem....
Kan inte du ha en frågestund?
Trackback
