cocacolacowboys

Kan inte släppa den där tanken. Den är ju så vacker. Jag vill tänka den hela tiden och låtsas att den utgör min verklighet. Även fast verklighet är en term som har förlorat betydelse för mig så vill jag att den tanken ska placeras i kategorin verklighet.

Fast ändå finns den där känslan. Den där känslan som kallas förtvivlan och du låter den äga dig. Du låter den göra din val och dina otänkta tankar. Du är en slav under förtvivlan. Du har inget att komma med.


(TÄNK OM DU HAR FEL)