Fyrtiosju sekunder

- Jag är ytterst missnöjd med min tillvaro.
- Det här är livets spelrelger. Acceptera dem bara. Du behöver inte förstå eller analysera dem, acceptera dem bara. Kan du göra det? För din egen skull?
- Jag bryr mig inte. Jag är inte älskad.
- Det är inte jag heller, och det gör mig detsamma. Kärlek är inte lika nödvändigt som du tycker.
- Jag vill ha någon. Här. Nu.
- Då är du ensam på riktigt.
- Vadå? Vad menar du?
- Jag vet exakt vem jag vill ha här, och när jag tänker på henne så är det inte ensamhet. Ensamhet är när man inte har någon att tänka på. Som du. Du tänker på "någon". Någon existerar inte.
- Eh.



(Vad lärde vi oss idag livet? Vad lärde vi oss idag?)



Hahahahahahahahahahaha. Ha.

HA HA.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0