som vanligt så existerar ingenting

två personer som inte existerade satt och konverserade. de kunde inte varandras namn, men de brydde sig föga om sådana värdsliga ting.



- varför regnar det inomhus?
- jag tror det är för att världen håller på att falla samman.
- vad betyder det egentligen?
- det betyder att alla trådar knyts sammans för att sedan klippas av igen och brännas i båda ändarna. det betyder även att himlen faller ned och att gud bryter sin eviga tystnad och talar till människan. man skulle också kunna säga att det betyder att världen har förändrats tillräckligt mycket för att den ska dö och att en nya era ska ta sin början.
- allt det där så abstrakt. kan du inte förklara vad du egentligen menar?
- nej jag vill vara en svår och djup människa som alla ska beundra.
- det låter ganska patetiskt. vill du inte vara en glad människa som andra gillar istället?
- jag har visat mer av den sidan på sista tiden. jag gillar också den människan. den där glade. jag ska kanske vara honom istället.
- då kommer du istället försöka sträva efter att vara den människan som andra gillar istället. är det inte jobbigt? att ständigt försöka anpassa sig efter omgivningen för att den ska acceptera dig?
- det spelar ingen roll. bara jag slipper vara den där påhittade djupa människan som ingen egentligen gillar.
- men här så kan du ju vara vem du vill. här, där våra ord fastnar på en skärm. här behöver du inte leva upp till någonting.
- ja här får jag vara vem jag vill. precis exakt vem jag vill. inte heller kan någon kritisera mig för det. fast jag önskar ju ändå att jag kunde se alla osynliga ansikten.
-  det har ingenting med det här att göra.
- ok




Och därför förhöll det sig så att det slutade regna inomhus och världens undergång sköts upp ytterligare tills de som inte existerade skulle vara redo för att ge sig in i livet.

(nu finns det ingen vacker tanke i mitt huvud längre. du tvingade mig att driva ut den. du tvingade mig att riva ned alla dessa vackra tavlor jag hade målat med de finaste orden jag kände till. varför skulle du driva ut henne ur mitt huvud, jag beundrade henne)





(vad hade det där med nånting att göra? förlåt. SNÄLLA FÖRLÅT)

SNÄLLA
SNÄLLA
SNÄLLA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0