Den självkritiska självanalysen

Förord och inledning:

kan inte du och jag bara sätta oss och prata om alla dessa saker som människor vanligtvis inte  vågar prata om snälla kan vi inte sitta uppe en natt aldeles vakna och prata om alla dessa saker som människor bara tänker, dessa saker som är så farliga att säga, känslor och alla de tankar som vi döljer för varadra, kan vi inte bara sitta ned en natt och tala om alla de saker som vi tänker om varandra.  tänk om vi har gått igenom livet utan att ha simmat i varandras tankar hur skulle vi klara det hur skulle vi överleva det här går inte jag måste prata med dig nu snälla snälla snälla snälla

Syfte och frågeställning:

kan du inte bara säga vem du är och vad du egentligen tycker och tänker snälla jag tror det skulle vara givnade vi är två intelligenta människor som behöver att behövas det är just det som är felet det där med behovet att behövas men snälla älskade svara mig tror du verkligen inte att jag skulle klara av det? jag tro  r nog att du skulle tro att jag kunde det men jag hoppas att du finns hä r med mig när vi går igenom livets alla faser det är så ju sfarligtr och så jobbigt jag orkar inte tänka på dert snälla vi går och lägger oss nu okej okej





Avhandling:


det fanns väl ingen annan utväg

så vad tänker du göra nu?
tänker du hitta på någon annan att tänka på? för ifall du inte har någon att tänka på så är du ensam, och är du verkligen redo att möta ensamheten nu?

(men alla dessa saker finns ju redan i livet????????????)

varför har du blivit så elak? var för har du blibt s åg grå? du börejar bleka bort
vänta. jag tror att någon är förvirrad. jag känner någon slags förvirring här.  vem är egentligen du?

och precis där. precis här. precis nu

ja tanken om vacker, fast vacker. vad är det för ord? vad tänker du på när du hör det ordet? vad tänker du på egentligen? snälla berätta. (jag ser ett hav. ett hav som jag har pratat om så många gånger förut.

VÄNTA LITE HÄR. JAG TROR VIS(varför tror inte du och jag på samma sak?)ST ATT NÅGON FÖRSÖKTE BLI PERSONLIG. NU SKA VI INTE SITTA HÄR OCH FANTISERA IHOP LÖGNER OCH OMÖJLIGA SCENARION. VISST FINNS DET MÅNGA ANSI(kan vi inte bara komma överens någon dag?)KTEN SOM SER OSS MEN VI SER INTE DEM.

på så vis finns det en slags sammanhang som måste knytas samman med de människor som in the slutända betyder något. på så sätt har vi skapat en cirkel av harmoni

SOM BARA KAN BRYTAS AV RÄDSLAN, DU MÅSTE PASSA DIG FÖR DET ÄR EN FARLIG KÄNSLA SOM KOMMER ATT DOMINERA DIG.

men varför bryr jag mig. varför är det såhär fysiskt suddigt att se den mentala delen.

hahahahaa
y                       du får mig att. . . att . .. nej jag kommer inte på någonting. snälla förlåt. SNÄLLLA FÖRLÅT SNÄLLA


åh

(det börjar bli en vana, men om jag sa till dig att jag tyckte om dig,, hade du blivit rädd då ? hade du låtit rädslan dominera dig då? snälla du måste förstå att jag är en sån fruktansvärt bra lögnare, du får aldrig lita på någonting jag någonsin säger till dig. snälla kom bara ihåg det, jag kommer ljuga så fruktansvärt mycket för dig, men jag kommer göra det så bra så att du aldrig kommer få reda på det. jag hade velat att du gjort samma sak mot mig för jag kan levai  en lögn om jag tror att det är en vacker sanning så snälla ljug för mig då kommer allt att ordna sig och alla kommer vara bra)


ffffffffffffförvirring, fast jag tycker om dig ändå

jag tycker om dig om du tycker om mig




Slutsats:

Den enskilde individen söker bekräftelse, oftast i form av starka känslor. Individen även bekräftelse i många andra former. En vanlig form av dessa är konstnärsskapet. Individen låtsas att denna är en djupt plågad konstnär som bara har sin kreativitet i livet, och samtidigt är väldigt olycklig. Individen får det att framstå som om denne konstnär är mycket missförstådd i sitt skrivande samt sitt sociala liv. Ur det utomstående perspektiv (se källhänvisning) så skrivs det att den enskilde individen är den mest patetiska av människor. Detta beror framförallt på uppmärksamhetssökandet i form av konstnärsskapet, men även sökandet efter bekräftelse. Den enskilde individen kan därför utveckla starka känslor till människor som denne inte ens känner eller har träffat tidigare. Detta beror på att individen är besatt av tanken på gemenskap och att finna en annan enskild individ att dela dessa konstnärliga tankar med. Men den enskilde individen framstår endast som patetisk i sitt försök att låtsas vara speciell för mängden. Det utomstående perspektivets författare är okänd, vilket läsaren bör notera i sin granskning av de 18 självbiografierna.

I granskningen av den enskilde individen så finns det även ett flertal svaga punkter. Den enskilde individen bör inte utsättas för stress eller känslor som kan förknippas med ångest. Ifall detta sker så kan individen isolera sig ifrån omvärlden, vilket resulterar i ännu mer ångest och självdestruktivt beteende. En positiv aspekt ur detta är att omvärlden slipper ha med den enskilde individen att göra vilket resulterar i att världen kan fortsätta som vanligt, som att ingen har avbrutit dess normala tempo. Detta beror på att den enskilde individen är besatt av att synas och höras och källmaterialet säger även att den enskilde individen har ett speciellt sätt att nå omvärlden med sina tankar, men hur denne då går tillväga är fortfarande okänt. Källor som är till viss grund opålitliga säger att den enskilde individen använder sig av internet, men det finns som sagt inga påståenden som styrker detta. Till följd av individens framfart så måste omgivningen ständigt anpassa sig efter individens behov och önskningar. Ifall detta inte sker så hamnar individen i ett ångestliknande tillstånd som präglas starkt av de tecken som talar om självdestruktivt beteende.

Det bästa sättet att få bort den enskilde individen är att ignorera denne, eftersom så faller allt denne har jobbat för. Uppmärksamhetssökandet slutar eftersom det inte finns någon publik och konstnären dör eftersom det inte finns några kritiker. Dessa i sin tur resulterar i att den enskilde individen utvecklas till en social och sympatisk människa som andra människor i sin tur lär sig att älska. Men detta är än så länge bara en hypotes, det finns inga bevis eller källor som styrker att en enskilde individen kan bli en människa.

Källor: Andersson Fredrik, Det egna jaget, 1993
Andersson Fredrik, Spegelbilden rör sig när jag blundar, 1994
Andersson Fredrik, Titta en känsla! Fånga den!, 1995
Andersson Fredrik, Tio steg för att bli lögnare, 1996
Andersson Fredrik, I min värld är jag kung, 1997
Andersson Fredrik, När jag viskar mitt namn i mörkret, 1998
Andersson Fredrik, Det sista steget är det första steget i tanken, 1999
Andersson Fredrik, Ångesten heter min världsdel, 2000
Andersson Fredrik, Individen och dess frihet i fantasin, 2001
Andersson Fredrik, Den mänskliga människan, 2002
Andersson Fredrik, I verkligheten finns inga känslor, 2003
Andersson Fredrik, Nu känner jag dödens blick i min nacke, 2004
Andersson Fredrik, Illusionernas bländande skönhet, 2005
Andersson Fredrik, Livet ur dödens synvinkel, 2006
Andersson Fredrik, Jag vaknade upp i drömmen och var lycklig, 2007
Andersson Fredrik, När jag insåg att du inte utgjorde en del av  mig, 2008
Andersson Fredrik, Nio sätt att börja om, Tio sätt att ge upp, 2009
Andersson Fredrik, Snälla släck din själ, den brinner ju, 2010
Andersson Fredrik, Fantasin är inte en del av verkligheten, den är den nya verkligheten, 2011
?????????????????, Det utomstånde perspektivet, ????


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0