cocacolacowboys

(det blir alltid såhär när jag sitter vaken om nätter, lyssnar på radiohead och vägrar lägga mig)

Någon skrev att jag var intressant. Jag blev glad. Jag log lite. Sedan så kom funderingen på vem som tycker att jag är intressant. Fast det kanske inte spelar någon roll. Det är lite grejen med min blogg. Ni ser mig, men jag ser inte er. Jag vet inte ens vilka som läser. Ni kanske tittar jättekonstigt på mig i skolan, eftersom ni vet vad som försiggår i mitt huvud. Det roliga är att ingen nämner det heller. Som om det är ett förbjudet samtalsämne. Ja det är nog det. Let's keep it that way. Det är inte så bra att vara sårbar i "verkligheten". Hej verklighet, du som vet. Åh ja. Nu måste jag göra ett nytt stycke innan jag börjar skriva massa konstiga saker.

Såja. Hej igen. Det som är bra med min blogg är att den håller mig vaken när alla har lagt sig. Jag vet inte ens varför jag sitter och är vaken. Jag har ju ingenting vettigt att göra. Och nu skriver jag ett inlägg om att jag inte har något vettigt att göra. Det hatar jag ännu mer


avbryt. skriv om undergången




nej




sedan spårade det inlägg som skulle bli fritt från destruktiva tankar




haha





visa ditt ansikte
låt mig se
snälla det går fort
bara lite
snälla


sluta nu.

åh.