är det sanningen som gömmer sig?
- Sluta.
- Vi måste prata.
- Du skämmer ut dig själv.
- Nej, det finns en sak jag måste erkänna.
- Nej, du måste lära dig att hålla käften och vakta dina känslor mer.
- Jag vill bara berätta hur jag känner.
- Du känner för mycket. Allt det där du känner har du hittat på. Det finns inga känslor. Det finns bara en enorm vilja inom dig att känna någonting alls. Tror du inte att de andra ser? Tror du inte att de andra förstår? Du är bara en skådespelare. De har lärt sig nu. De tror inte längre på vad du tycker,tror, känner eller tänker. Du har blivit så fruktansvärt jävla ensam och instängd i dig själv. Vad är det för förvandling du har genomgått? När tänker du bryta dig fri ifrån dig själv? Kan du inte komma ut en dag? Komma ut ur den plats som du tänker alla patetiska tankar. Kom ut ur den platsen och var dig själv iställen, för det är den personen vi älskar. Inte den där som skriver massa saker och försöker förmedla någonting. Du kan inte vara den personen. Ingen vill vara med den personen. Ingen vill vara med dig som du är nu. Förstår du inte det? Vad ska jag säga för att du ska tro mig? Hur många gånger ska jag säga det? Fattar du inte hur värdelös och patetisk du är?
- Sluta klanka ned på dig själv. Vi delar samma tankerum. Vi är tanketvillingar. När du anklagar mig så anklagar du dig själv.
- Åh, ännu mer skitsnack. Du talar om massa metaforer vars betydelse som endast du känner till och du talar om dem som om de vore dina vänner. Hur patetisk är du? Sedan när började du ersätta dina vänner med metaforer? Inser du inte hur du hela tiden stänger in dig i dig själv? Snart kommer du inte att hitta ut längre. Snart kommer det inte längre att finnas en väg ut. Och om du väl hittar ut en dag så kommer världen att ha förändrats så mycket att du inte längre känner igen den och i sin tur så kommer världen inte känna igen dig heller. Inte heller acceptera dig. Så försök att komma ut ur dig själv nu.
- Förlåt, jag vet inte vad jag ska säga. Jag vill bara säga att jag vill vara med dig.
- .........................................
(hahahahahahahahahahahhahahahhahahaha)
(hahahahahahhahahahahahah)
(haha?)
?
!
!!!!!!!!!!!!!!!
!!!
!
!
!
!
(fördömda evighet jag kan inte besegra dig jag har ingen makt här)
Jag vet inte vart jag har dig längre? Hur står vi egentligen i förhållande till varandra?
Det är väl upp till mottagaren?
(varför ignorerar du det som står där uppe läs det så kommer du förstå vad du har funderat på så länge)
Det är väl upp till mottagaren?
(le då?)
- Vi måste prata.
- Du skämmer ut dig själv.
- Nej, det finns en sak jag måste erkänna.
- Nej, du måste lära dig att hålla käften och vakta dina känslor mer.
- Jag vill bara berätta hur jag känner.
- Du känner för mycket. Allt det där du känner har du hittat på. Det finns inga känslor. Det finns bara en enorm vilja inom dig att känna någonting alls. Tror du inte att de andra ser? Tror du inte att de andra förstår? Du är bara en skådespelare. De har lärt sig nu. De tror inte längre på vad du tycker,tror, känner eller tänker. Du har blivit så fruktansvärt jävla ensam och instängd i dig själv. Vad är det för förvandling du har genomgått? När tänker du bryta dig fri ifrån dig själv? Kan du inte komma ut en dag? Komma ut ur den plats som du tänker alla patetiska tankar. Kom ut ur den platsen och var dig själv iställen, för det är den personen vi älskar. Inte den där som skriver massa saker och försöker förmedla någonting. Du kan inte vara den personen. Ingen vill vara med den personen. Ingen vill vara med dig som du är nu. Förstår du inte det? Vad ska jag säga för att du ska tro mig? Hur många gånger ska jag säga det? Fattar du inte hur värdelös och patetisk du är?
- Sluta klanka ned på dig själv. Vi delar samma tankerum. Vi är tanketvillingar. När du anklagar mig så anklagar du dig själv.
- Åh, ännu mer skitsnack. Du talar om massa metaforer vars betydelse som endast du känner till och du talar om dem som om de vore dina vänner. Hur patetisk är du? Sedan när började du ersätta dina vänner med metaforer? Inser du inte hur du hela tiden stänger in dig i dig själv? Snart kommer du inte att hitta ut längre. Snart kommer det inte längre att finnas en väg ut. Och om du väl hittar ut en dag så kommer världen att ha förändrats så mycket att du inte längre känner igen den och i sin tur så kommer världen inte känna igen dig heller. Inte heller acceptera dig. Så försök att komma ut ur dig själv nu.
- Förlåt, jag vet inte vad jag ska säga. Jag vill bara säga att jag vill vara med dig.
- .........................................
(hahahahahahahahahahahhahahahhahahaha)
(hahahahahahhahahahahahah)
(haha?)
?
!
!!!!!!!!!!!!!!!
!!!
!
!
!
!
(fördömda evighet jag kan inte besegra dig jag har ingen makt här)
Jag vet inte vart jag har dig längre? Hur står vi egentligen i förhållande till varandra?
Det är väl upp till mottagaren?
(varför ignorerar du det som står där uppe läs det så kommer du förstå vad du har funderat på så länge)
Det är väl upp till mottagaren?
(le då?)
Kommentarer
Trackback
