vi kan hålla på hur länge som helst
det sanna skådespelet är det vi gör i vardagen
det sociala skådespelet
jag är så trött på det
(In a world gone mad it is madness to be sane)
alla regler
och när vi är ensamma så släpper vi lös vår frustration
där ingen ser
och sedan när någon frågar hur vi mår så tvingas vi säga att allt är bra
det är det sociala skådespelet som är skådespelet. och jag ser igenom det. det är så patetiskt. det är så fruktansvärt dåligt. och alla mår dåligt av det men ingen erkänner det, eftersom det är en del av skådespelet att inte erkänna det
hur kände världen bli såhär förfallen
när ska vi våga visa oss själva som vi egentligen är
fast i en sån värld kanske ingen skulle kunna överleva
för mycket tankar och för mycket känslor
vi kanske borde dölja oss för varandra istället
det kanske är bättre
kanske det faktiskt är bättre att vara en osynlig skådespelare i det osynliga skådespelet
Självanalysen. Självkritiken. Du tar den hårt, har jag hört. Skrivandet. Det här inte hemma här. Lägg ned det. Sluta låtsas vara någonting du inte är. Fast egentligen, vem är jag att avgöra vem du är. Men det är hur jag ser dig, och jag ser att det är någonting fel med dig. Varför vägrar du erkänna dina fel?
det sociala skådespelet
jag är så trött på det
(In a world gone mad it is madness to be sane)
alla regler
och när vi är ensamma så släpper vi lös vår frustration
där ingen ser
och sedan när någon frågar hur vi mår så tvingas vi säga att allt är bra
det är det sociala skådespelet som är skådespelet. och jag ser igenom det. det är så patetiskt. det är så fruktansvärt dåligt. och alla mår dåligt av det men ingen erkänner det, eftersom det är en del av skådespelet att inte erkänna det
hur kände världen bli såhär förfallen
när ska vi våga visa oss själva som vi egentligen är
fast i en sån värld kanske ingen skulle kunna överleva
för mycket tankar och för mycket känslor
vi kanske borde dölja oss för varandra istället
det kanske är bättre
kanske det faktiskt är bättre att vara en osynlig skådespelare i det osynliga skådespelet
Självanalysen. Självkritiken. Du tar den hårt, har jag hört. Skrivandet. Det här inte hemma här. Lägg ned det. Sluta låtsas vara någonting du inte är. Fast egentligen, vem är jag att avgöra vem du är. Men det är hur jag ser dig, och jag ser att det är någonting fel med dig. Varför vägrar du erkänna dina fel?
Kommentarer
Trackback